Lyckan är ett lureri..

Att vara lycklig är inte ett permanent tillstånd.
Det är sorligt att vissa alltid ska behöva gå runt & må dåligt  medans andra går runt & är förrvirrade.
Varför är livet inte lättare? Varför kan man inte bara få må bra & vara lycklig?
Det är hemskt att man ska behöva leta upp lyckan. Sen när man väl funnit den måste man kämpa för att få behålla den & det gör man oftast inte så länge. Så lyckan är bara ett jävla lureri. Fy på den!
Man kan jämnföra lyckan med fyllan. Den vill man ju också gärna uppleva. Man mår bra under tiden man har den.. men den varar inte länge & efteråt mår man bara skit.
Jag har exempelvis nästan varit lycklig hela helgen. Har haft min bästa helg på länge då jag bara var mig själv, ung, snygg, levde livet till fullo. Älskade livet för tillfället. Jag var lycklig. Vad händer när det bli måndag. Jag blir så deppad. Mycket för att jag inte kunde njuta mer utav livet, jag är tillbaka i min förrvirrade vardag. Lyckan kommer, lyckan går.
Jag hatar att den bara ljuger för oss!

Försöker tänka ut hur jag ska göra en snygg övergång till nästa text då jag vill att ni ska förstå att den hänger ihop med den första här ovanför...
kommer inte på någon, så jag bara fortsätter...

Alla killar är svin. Jag känner mig lycklig & har en härlig känsla i hela kroppen. Lyser upp så fort jag får ett mess från den jag tycker om. Jag blir nöjd av att få den hetaste killen i stan. Jag ser fram emot underbara dejter. Jag blir glad att få pussas med den perfekta killen för kvällen & jag mår bra just för stunden. Jag är lycklig. Sen får den där jävla lyckan ett bakslag & allt kommer emot just mig.. vad har jag gjort för fel? Alla killar är svin. En träffar en annan tjej bakom ryggen på mig. En bor på andra sidan jorden. En förföljer mig & är besatt utav mig. En bor i en annan stad. En är sliskig & äcklig. En är för osäker. En gör slut innan första dejten. En är en ljugare & fegis. En är otrogen mot sin tjej... Vilka svin!
Men ändå slutar jag aldrig hoppas på att nästa kanske är bättre.. Jag har kanske bara maximal otur?
Jag tänker inte deppa för någora killar. Aldrig livet.
Jag är Emma Lang. Jag har aldrig blivit dissat & kommer förhoppningsvis aldrig bli det...
Killar är som bussar. Missar man en tar man bara nästa. Så nu hoppar jag på nästa... Bär av till Götet faktiskt ;)
Ska jag hitta lyckan där? Och ska jag vara olycklig fram tills dess? Är alla killar svin?

hej igen :)

Hej och hå!
Nu har jag typ varit sämst i världen på att uppdatera min blogg. Så blir det faktiskt när solen visar sig flera dagar i rad & när man dessutom är livsnjutare & har tid att till precis allting annat än att blogga. Nu har jag dessutom börjat arbeta igen så jag skyller även på det. ;)

Jag måste nu få spola tillbaka bandet exakt en vecka. Förra torsdagen gick min underbara lillasyster på bal. Wow vilken kvinna. Hon var så vacker. När jag får tillåtelse lägger jag upp en bild. hon är så kritisk mot sig själbv så hon tyckte alla bilder blev kassa. dt blev dom verkligen inte. Så när jag övertalat henne kommer här en :)

Torsdag blev fredag & då var det dax  för den Vegakörens stora premiär. Åh det gick så himla bra och jag tror väldigt många tyckte om vårt framträdanden. Inga fel och bara ljuvlig sång. Det var jätte mysigt och jag var så glad. Det var kul att familjen kom & mormor. Emily hade tagit med sig farmor Bibi. Jag blev så glad. Sen var även gänget där och stötta. Det var extra roligt att äntligen få visa upp mina körkunskaper. Bra tips där från Stiff med att jobba mycket med magen. Det var verkligen behövligt när jag nästan sjöng opera. Å gamla ausminnen med jeanne när jag sjöng fix you rakt in i hennes hjärta...vår låt. Tess tröttna efter en halvtimme. Jag ska defenitivt överväga att prata med min körledare om att vi ska köra lite svängigare låtar :) Efteråt drog vi till utposten, bara chilla litta. Möller, Anna, Stiffe, Tess, Jeanne, Matte å jag. Ett himla mysigt & världens goaste gäng :) Men trött som man var efter allt sjungande blev det en tidig kväll...

Fredag blev lördag.. Äntligen fick jag göra om mina sletna naglar till nya & fina. Det tog sisådär tretimmar sedan körde jag å sis till skogen i Höör, hem till Karin och mötte upp resten av familjen å släkt. Körde litta vilse men ordnade ju sig till slut. Det blev den bästa dagen på länge. Jag bara längtar till varje gång jag ska få träffa mina underbaringar. Mina brorsöner & systerdöttrar. Då mår man som bäst, för dom är bäst! :) God mat & trevligt sällskap. can´t be better..
Fast jag saknade min lillebror.

Såja, det var den uppdateringen...
Nu ska jag träffa mina två favvosar. Trion är bara samlad i en vecka till så jag vill verkligen ta vara på varenda minut tillsammans med dom :) Lots of loves..  

RSS 2.0